Vad händer med skräp?
Syfte & mål
Vi har valt att arbeta med skräphantering för att barnen visade intresse för att lära sig vad de ska göra när de hittar skräp av olika slag i naturen. Vi strävar efter att barnen ska få en förståelse för hur allting i naturen hänger ihop och för att de ska ges tillfällen att arbeta i grupp.
Målen för projektet:
Vi utgår ifrån barnens intressen och planerar verksamheten utifrån det. Vi vill att barnen ska få kunskap genom att undersöka vad som händer med olika saker i naturen.
"Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen." (lpfö98, reviderad 2010, s. 8).
Målen för projektet:
- Skapa trygghet för barnen i grupp samt individuellt
- Skapa kontakt mellan personal och barn
- Alla ska ges tillfälle att lära av varandra
- Alla barnen ska få möjlighet att undersöka vad som händer med skräp samt ta reda på vad vi ska göra med olika typer av skräp
- Ge barnen en möjlighet att förstå sitt samband med naturen
Vi utgår ifrån barnens intressen och planerar verksamheten utifrån det. Vi vill att barnen ska få kunskap genom att undersöka vad som händer med olika saker i naturen.
"Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen." (lpfö98, reviderad 2010, s. 8).
Projektets innehåll
Barnen och pedagogerna har träffat Stig i skogen och pratat mycket om naturen och om skräp som kan finnas i skogen.
Projektet fokuserar på vad som händer med skräp i naturen och varför det inte är bra att slänga skräp på marken. Vi går även igenom vad man ska göra med olika typer av skräp för att det ska vara så bra för naturen, och oss människor, som möjligt.
Under projektet utgår vi pedagoger även från grön flagg där vi har en handlingskompetens och framtidstro genom att utgå från barnen, att alla får känna sig delaktiga, får ha inflytande, lära sig handla/agera och att barnen får dela med sig av sina erfarenheter (Furn, Föreläsning. 2011).
Projektet fokuserar på vad som händer med skräp i naturen och varför det inte är bra att slänga skräp på marken. Vi går även igenom vad man ska göra med olika typer av skräp för att det ska vara så bra för naturen, och oss människor, som möjligt.
Under projektet utgår vi pedagoger även från grön flagg där vi har en handlingskompetens och framtidstro genom att utgå från barnen, att alla får känna sig delaktiga, får ha inflytande, lära sig handla/agera och att barnen får dela med sig av sina erfarenheter (Furn, Föreläsning. 2011).
För vilka
Vi har planerat det här temaarbetet förbarn i åldrarna tre till fem år eftersom det bara går äldre barn på den här förskolan. Vi jobbar alltid med naturtrollet Stig oavsett om det är sommar eller vinter.
Under vintern är det extra viktigt att barnen har ordentliga kläder. Vi tvingar inga att barn vara ute om vi märker att de är väldigt kalla. Om det är något barn som inte längre vill vara ute, går en pedagog in med denne en stund och går ut igen senare. Det är bättre att vara ute fler korta stunder och ha kul än att vara ute en lång stund och bli kall och ledsen.
Under vintern är det extra viktigt att barnen har ordentliga kläder. Vi tvingar inga att barn vara ute om vi märker att de är väldigt kalla. Om det är något barn som inte längre vill vara ute, går en pedagog in med denne en stund och går ut igen senare. Det är bättre att vara ute fler korta stunder och ha kul än att vara ute en lång stund och bli kall och ledsen.
Vecka 1
Första veckan var vi ute med Stig i skogen där barnen fick fråga honom om saker, undersöka och leka i naturen. Många barn vill bara vara i naturen och leka medan andra vill undersöka varför det är som det är i skogen. Vi tog ut en grupp på 15 barn med Stig. Vi har inte arbetet så mycket med Stig förut så denna vecka handlade också mycket om att alla barn ska få chans att lära känna Stig och känna en trygghet till honom.
Under temaarbetet försöker vi pedagoger jobba med att varje barn ska få känna sig nöja med sig själva och att de har en positiv inställning till allt vi gör under temaarbetet. Barnen jobbar mycket med kroppen och vi pedagoger vill att alla barn ska känna sig bekväma i sin kropp och att ingen värderas annorlunda (Lundegård, j & Wickman, P & Wohlin, A. 2004. s. 184).
Vi pedagoger har kommit i kontakt med en pyramid där barnen får jobba med att bli bättre gällande sina kunskaper och värderingar gällande natur och miljö. Pyramiden visar bra på hur barnen får ta ansvar för vår framtid. Tanken genom pyramiden är att barnen ska få lära sig om natur och miljö steg för steg (Lundegård, j & Wickman, P & Wohlin, A. 2004 s. 68).
Under tisdagen kom en fråga upp från ett barn i gruppen. Han hade hittat skräp i skogen och frågade Stig vad han skulle göra med det. Alla barn i gruppen blev väldigt intresserade av skräpet, hur det hamnade där och vad de ska göra med det när de väl hittar sådant i skogen. Stig satte sig ner på en stubbe i skogen och började prata med barnen och försökte få fram från alla barn vad de tror de ska göra om de hittar skräp och varför det är skräp i skogen. Veckan fortsatte med att alla barn själva fick skapa en uppfattning om skräp i naturen.
Under temaarbetet försöker vi pedagoger jobba med att varje barn ska få känna sig nöja med sig själva och att de har en positiv inställning till allt vi gör under temaarbetet. Barnen jobbar mycket med kroppen och vi pedagoger vill att alla barn ska känna sig bekväma i sin kropp och att ingen värderas annorlunda (Lundegård, j & Wickman, P & Wohlin, A. 2004. s. 184).
Vi pedagoger har kommit i kontakt med en pyramid där barnen får jobba med att bli bättre gällande sina kunskaper och värderingar gällande natur och miljö. Pyramiden visar bra på hur barnen får ta ansvar för vår framtid. Tanken genom pyramiden är att barnen ska få lära sig om natur och miljö steg för steg (Lundegård, j & Wickman, P & Wohlin, A. 2004 s. 68).
Under tisdagen kom en fråga upp från ett barn i gruppen. Han hade hittat skräp i skogen och frågade Stig vad han skulle göra med det. Alla barn i gruppen blev väldigt intresserade av skräpet, hur det hamnade där och vad de ska göra med det när de väl hittar sådant i skogen. Stig satte sig ner på en stubbe i skogen och började prata med barnen och försökte få fram från alla barn vad de tror de ska göra om de hittar skräp och varför det är skräp i skogen. Veckan fortsatte med att alla barn själva fick skapa en uppfattning om skräp i naturen.
Under onsdagen grävde vi ned olika föremål på förskolans gård, som vi hittat i skogen tillsammans med Stig. Vi markerade även i marken var vi grävt ned skräpet så vi senare kunde gå tillbaka och gräva upp det. Vi grävde bl.a. ned en paprika som vi fått av kocken på förskolan, samt en plastpåse. Genom att göra såhär kan barnen se vad som händer med de olika sakerna i naturen. Experimentet med paprika visar på hur naturen kan blir av med sitt skräp i marken och använda näringen till något nytt (Wilkes, A. 1995. s. 20-21).
Vi jobbade även med att barnen fick fundera kring vad som skulle ske med skräpet, om det skulle förmultna eller om det inte skulle ske någon förändring alls. Under tiden som barnen grävde ner förmålen tog vi pedagoger bilder och skrev ner själva processen samt vad barnen sa.
Barnen sparar även skräp som vi senare använder till vår plansch som vi gör under temaarbetet. Vi tar även upp vad för skräp vi hittar tillsammans med barnen och varför de tror att skräpen hamnar i naturen.
Vi jobbade även med att barnen fick fundera kring vad som skulle ske med skräpet, om det skulle förmultna eller om det inte skulle ske någon förändring alls. Under tiden som barnen grävde ner förmålen tog vi pedagoger bilder och skrev ner själva processen samt vad barnen sa.
Barnen sparar även skräp som vi senare använder till vår plansch som vi gör under temaarbetet. Vi tar även upp vad för skräp vi hittar tillsammans med barnen och varför de tror att skräpen hamnar i naturen.
Vecka 2
Vi var ute i skogen med Stig även andra veckan. Både Stig, pedagogerna från förskolan och barnen tyckte vi skulle ta reda på mer om skräp. Stig började med att berätta om att skräp ofta hamnar i skogen på grund av att vi människor äter mat i skogen och glömmer bort eller struntar i att ta reda på skräpet som maten ligger i. Stig nämner även att det kan vara så att djur från skogen går och tittar i människors soppåsar och hittar mat som är inlindat i till exempel papper eller plast. När djuren fått tag i maten så lämnar de skräpet i skogen.
Det finns tre olika undervisningsmetoder. Den första är den faktabaserade normen som innebär att pedagogerna samlar på sig fakta till barnen och som senare levereras i objektiv fakta till barnen. Läraren vill och förväntar sig av barnen att den kunskapen resulterar i att de handlar på "rätt sätt" (Hedefalk, föreläsning. 2011).
Den andra undervisningsmetoden heter det normerande och den handlar om attityder och "hur man ska handla". På så vis uppmuntrar pedagogerna eleverna att ta en viss ståndpunkt i det specifika problemet. Miljöproblem är livsstilsproblem och läraren talar om för barnen vilka handlingar som är rätt (Ibid.).
I den pluralistiska miljöundervisning menar Hedefalk att vi uppmuntrar barnen att fatta egna beslut baserade på en mängd valmöjligheter, där barnen lär genom att lyssna och delta. Att barnen även förstår att andra kan lägga fram annorlunda åsikter och att de kan fatta beslut på egna antaganden (Ibid.).
Det som vi och Stig anser mest givande är den pluralistiska miljöundervisningen där han och barnen arbetar mycket utifrån frågan Varför. I den pluralistiska miljöundervisningen arbetar vi och barnen även med att barnen ska få fatta egna beslut baserade på en mängd valmöjligheter där eleverna lär genom att lyssna och delta där andra lägger fram annorlunda åsikter (Ibid.).
Barnen går även iväg med förskollärarna till biblioteket och letar efter böcker. På förskolan läser de och diskuterar med varandra om vad man ska göra i skogen om man hittar skräp samt att om man är i skogen så är det viktigt att komma ihåg att plocka upp sitt eget skräp. Vi diskuterar även andra saker som vi hittar i böckerna om skräp, nedbrytning, sopsortering och miljön. Vi pratar bland annat om vad vi kan göra med skräpet hemma. Är det någon skillnad på olika skräp eller ska allt skräp slängas på samma ställe?
Under andra veckan får barnen chans att göra en stor plansch där skräpet klistras på och pedagogerna skriver det barnen säger om skräpet.
Vi pedagoger går tillsammans med barnen och Stig ut på gården under måndagen och torsdagen för att gräva upp paprikan och plastpåsen för att se vad som har skett med föremålen. Barnen får här diskutera och undersöka föremålen tillsammans för att se vad som hade förändrats. När vi hade sett hur föremålen hade förändrats tog vi kort på det och sen grävde vi ner dem igen för att se nästa vecka hur det såg ut.
Det finns tre olika undervisningsmetoder. Den första är den faktabaserade normen som innebär att pedagogerna samlar på sig fakta till barnen och som senare levereras i objektiv fakta till barnen. Läraren vill och förväntar sig av barnen att den kunskapen resulterar i att de handlar på "rätt sätt" (Hedefalk, föreläsning. 2011).
Den andra undervisningsmetoden heter det normerande och den handlar om attityder och "hur man ska handla". På så vis uppmuntrar pedagogerna eleverna att ta en viss ståndpunkt i det specifika problemet. Miljöproblem är livsstilsproblem och läraren talar om för barnen vilka handlingar som är rätt (Ibid.).
I den pluralistiska miljöundervisning menar Hedefalk att vi uppmuntrar barnen att fatta egna beslut baserade på en mängd valmöjligheter, där barnen lär genom att lyssna och delta. Att barnen även förstår att andra kan lägga fram annorlunda åsikter och att de kan fatta beslut på egna antaganden (Ibid.).
Det som vi och Stig anser mest givande är den pluralistiska miljöundervisningen där han och barnen arbetar mycket utifrån frågan Varför. I den pluralistiska miljöundervisningen arbetar vi och barnen även med att barnen ska få fatta egna beslut baserade på en mängd valmöjligheter där eleverna lär genom att lyssna och delta där andra lägger fram annorlunda åsikter (Ibid.).
Barnen går även iväg med förskollärarna till biblioteket och letar efter böcker. På förskolan läser de och diskuterar med varandra om vad man ska göra i skogen om man hittar skräp samt att om man är i skogen så är det viktigt att komma ihåg att plocka upp sitt eget skräp. Vi diskuterar även andra saker som vi hittar i böckerna om skräp, nedbrytning, sopsortering och miljön. Vi pratar bland annat om vad vi kan göra med skräpet hemma. Är det någon skillnad på olika skräp eller ska allt skräp slängas på samma ställe?
Under andra veckan får barnen chans att göra en stor plansch där skräpet klistras på och pedagogerna skriver det barnen säger om skräpet.
Vi pedagoger går tillsammans med barnen och Stig ut på gården under måndagen och torsdagen för att gräva upp paprikan och plastpåsen för att se vad som har skett med föremålen. Barnen får här diskutera och undersöka föremålen tillsammans för att se vad som hade förändrats. När vi hade sett hur föremålen hade förändrats tog vi kort på det och sen grävde vi ner dem igen för att se nästa vecka hur det såg ut.
Vecka 3
Under sista veckan fick barnen prata tillsammans med Stig om vad de har lärt sig om skräp och naturen. Barnen får även chans att ta upp hur de har lärt varandra och vad de själva har tyckt varit intressant och roligt med detta projekt.
Även Stig säger vad han tycker är viktigt att tänka på i naturen så han och hans vänner får en så bra miljö som möjligt att leva i. Pedagogerna får också chans att utvärdera projektet och vi pratar mycket om hur barnen har varit och hur detta kan påverka dem till ett långvarigt lärande.
I boken Rädda planeten som fanns på biblioteket hittade vi information om hur vi kan sopsortera. Där står det bland annat att vi kan skaffa olika kärl att sortera i och barnen fick idén att vi kan göra dem själva av gamla förpackningar. Vi hjälptes åt att samla in gamla kartonger, flingpaket och liknande. Barnen dekorerade kärlen genom att klippa ut mönster från färgade förpackningar som vi sedan klistrade fast på kärlen. De ritade även bilder som visade vad som skulle ligga i kärlen så att alla lätt kunde se vad som skulle ligga var (Wines, 2007, s.81)
Barnen fick även denna vecka gräva upp föremålen och se hur det slutgiltiga resultatet såg ut. Under måndagen grävde pedagogerna, barnen och Stig upp föremålen för att se hur förändringen hade skett sedan förra veckan. Även här tog pedagogerna kort och dokumenterade. Efter studerande av föremålen grävde vi ned dem igen för att under fredagen kika en sista gång på vad som skett med föremålen.
Vi har under projektet konstaterat att om skräp hamnar i skogen och ingen plockar upp det kommer det uppstå problem. Mycket av de föremål som barnen och vi pedagoger såg har en väldigt lång nedbrytningstid, bland annat lärde vi oss att det tar ca 500-1000 år för en plastpåse att brytas ned (Wines, 2007, s.77).
Fotona som tog under tiden som barnen grävde ner skräpet, vecka ett, sattes upp på planschen. Pedagogerna antecknade även där vad barnen sa om skräpet och dess utveckling under marken.
Även Stig säger vad han tycker är viktigt att tänka på i naturen så han och hans vänner får en så bra miljö som möjligt att leva i. Pedagogerna får också chans att utvärdera projektet och vi pratar mycket om hur barnen har varit och hur detta kan påverka dem till ett långvarigt lärande.
I boken Rädda planeten som fanns på biblioteket hittade vi information om hur vi kan sopsortera. Där står det bland annat att vi kan skaffa olika kärl att sortera i och barnen fick idén att vi kan göra dem själva av gamla förpackningar. Vi hjälptes åt att samla in gamla kartonger, flingpaket och liknande. Barnen dekorerade kärlen genom att klippa ut mönster från färgade förpackningar som vi sedan klistrade fast på kärlen. De ritade även bilder som visade vad som skulle ligga i kärlen så att alla lätt kunde se vad som skulle ligga var (Wines, 2007, s.81)
Barnen fick även denna vecka gräva upp föremålen och se hur det slutgiltiga resultatet såg ut. Under måndagen grävde pedagogerna, barnen och Stig upp föremålen för att se hur förändringen hade skett sedan förra veckan. Även här tog pedagogerna kort och dokumenterade. Efter studerande av föremålen grävde vi ned dem igen för att under fredagen kika en sista gång på vad som skett med föremålen.
Vi har under projektet konstaterat att om skräp hamnar i skogen och ingen plockar upp det kommer det uppstå problem. Mycket av de föremål som barnen och vi pedagoger såg har en väldigt lång nedbrytningstid, bland annat lärde vi oss att det tar ca 500-1000 år för en plastpåse att brytas ned (Wines, 2007, s.77).
Fotona som tog under tiden som barnen grävde ner skräpet, vecka ett, sattes upp på planschen. Pedagogerna antecknade även där vad barnen sa om skräpet och dess utveckling under marken.
Avslut!
Som avslut på projektet hängdes planschen, som alla barn hade arbetat på, upp och föräldrarna blev även bjudna till en träff där barnen berättade om sakerna på planschen och föräldrarna fick även träffa Stig och höra vad han sa om projektet.
Barnen tyckte att det var väldigt kul att visa sina föräldrar, och andra släktingar eller vänner, om vad de hade lärt sig under projektveckorna. Det syntes på dem att de var stolta och alla barnen berättade för sina nära hur viktigt det är att sortera soporna.
Barnen tyckte att det var väldigt kul att visa sina föräldrar, och andra släktingar eller vänner, om vad de hade lärt sig under projektveckorna. Det syntes på dem att de var stolta och alla barnen berättade för sina nära hur viktigt det är att sortera soporna.
Pedagogernas kunskap
Vi pedagoger på förskolan reflekterar alltid själva innan vi genomför lekar eller övningar med barnen på förskolan. Vi är också medvetande om våra egna ställningstaganden på olika områden.
Pedagogerna arbetar även med ett kritiskt tänkande inom verksamheten och vi vågar utmana vår förskola så att den blir ännu bättre. Vårt mål är att hela tiden utvecklas och vara så bra som vi kan (Hjälmeskog, föreläsning. 2011).
För att få en större kunskap om naturen så går våra pedagoger på utbildningar som civilförsvaret och friluftsfrämjandet håller i. Pedagogerna får även gå en utbildning som hålls av grön flagga som handlar om att motverka nedskräpning, främja återvinning och om att förstärka människors naturvårdsansvar (Furn, föreläsning. 2011).
Vi pedagoger på förskolan försöker alltid få barnen att lära sig själva. Om det är något de undrar över så ber vi dem att först försöka själva och om de inte klarar det får de ta hjälp av kompisarna. Skulle de inte klara av det då får de gärna be om hjälp av pedagogerna på förskolan. Vi vill fungera som medforskare och handledare för barnen. Vi finns inte där med svaren, vi söker svaren tillsammans med barnen genom olika experiment samt genom att läsa böcker som vi lånar på biblioteket. Vi söker även information på internet tillsammans med de äldre barnen.
Som pedagoger vill vi alltid ge positiv feedback till barnen när de hjälper varandra i svåra situationer. Vi pedagoger försöker sträva efter att vara där som en handledare om de hamnar i en dålig situation, om de vill ha hjälp eller om de bara vill ha någon att prata med. Pedagogerna som jobbar på förskolan är utbildade förskollärare och barnskötare. Eftersom de är utbildade har de en bra grund till att vara så bra pedagoger de kan.
Pedagogerna arbetar även med ett kritiskt tänkande inom verksamheten och vi vågar utmana vår förskola så att den blir ännu bättre. Vårt mål är att hela tiden utvecklas och vara så bra som vi kan (Hjälmeskog, föreläsning. 2011).
För att få en större kunskap om naturen så går våra pedagoger på utbildningar som civilförsvaret och friluftsfrämjandet håller i. Pedagogerna får även gå en utbildning som hålls av grön flagga som handlar om att motverka nedskräpning, främja återvinning och om att förstärka människors naturvårdsansvar (Furn, föreläsning. 2011).
Vi pedagoger på förskolan försöker alltid få barnen att lära sig själva. Om det är något de undrar över så ber vi dem att först försöka själva och om de inte klarar det får de ta hjälp av kompisarna. Skulle de inte klara av det då får de gärna be om hjälp av pedagogerna på förskolan. Vi vill fungera som medforskare och handledare för barnen. Vi finns inte där med svaren, vi söker svaren tillsammans med barnen genom olika experiment samt genom att läsa böcker som vi lånar på biblioteket. Vi söker även information på internet tillsammans med de äldre barnen.
Som pedagoger vill vi alltid ge positiv feedback till barnen när de hjälper varandra i svåra situationer. Vi pedagoger försöker sträva efter att vara där som en handledare om de hamnar i en dålig situation, om de vill ha hjälp eller om de bara vill ha någon att prata med. Pedagogerna som jobbar på förskolan är utbildade förskollärare och barnskötare. Eftersom de är utbildade har de en bra grund till att vara så bra pedagoger de kan.
Dokumentation
Vi pedagoger på förskolan har jobbat mycket med dokumentation. Vi har bland annat tagit kort under de olika mötena med Stig, när barnen var på biblioteket och när vi grävde ner skräpet på gården. Vi har även antecknat vad barnen sa om vissa saker. Delar av dokumentationen har även gått ut som brev till föräldrarna där vi berättade om vad vi har gjort och vad vi kommer göra framöver.
Den sista dokumentationen vi gjorde under projektet var planschen med skräpet. På planschen satte vi upp skräp och skrev bredvid, som föräldrarna senare kunde ta del av.
Den sista dokumentationen vi gjorde under projektet var planschen med skräpet. På planschen satte vi upp skräp och skrev bredvid, som föräldrarna senare kunde ta del av.
Utvärdering
Vi pedagoger kommer tillsammans gå igenom hur det har gått med projektet. Vi kommer titta på vad som har gått bra samt vad som har gått mindre bra. När vi har gjort det ska, försöker vi komma fram till vad vi kan göra nästa gång för att förbättra de saker som inte har fungerat.
Vi kommer även prata med föräldrarna i föräldrarådet och höra vad de har att säga om projektarbetet. Vi tycker att det är viktigt att föräldrarna får vara med och påverka och samtidigt är det bra att få synpunkter från någon som inte har varit med i det hela, utan som har sett på utifrån.
Vi kommer skriva ned allting som kommer upp under utvärderingen och ha det i åtanke under nästkommande projekt.
Vi kommer även prata med föräldrarna i föräldrarådet och höra vad de har att säga om projektarbetet. Vi tycker att det är viktigt att föräldrarna får vara med och påverka och samtidigt är det bra att få synpunkter från någon som inte har varit med i det hela, utan som har sett på utifrån.
Vi kommer skriva ned allting som kommer upp under utvärderingen och ha det i åtanke under nästkommande projekt.