Vad är hållbar utveckling för oss?
Vi som arbetar på Naturtrollets förskola anser att hållbar utveckling handlar om att tänka på de kommande generationerna. Om vi tänker på hur vi lever nu kan vi påverka framtiden. Om vi fortsätter använda oss av resurserna i hög takt så kommer naturen inte hinna med. Genom att föra över dessa kunskaper till barnen är våra förhoppningar att de kommer göra medvetna val när de bli äldre och att det på så sätt ska ske förändring i världen.
Författaren Johan Öhman skriver att hållbar utveckling handlar om att vi lever våra dagar så vi mår som bäst men att det inte får gå ut över kommande generationer. Hållbar utveckling är mer som en kompass som visar riktning mot något men inte själva målet mot det (Öhman, 2004. s. 13-15).
Hållbar utveckling handlar även om gemensamt ansvar och solidaritet mellan generationer, mellan kvinnor och män och mellan folkgrupper och länder."
(Betänkande av kommittén för utbildning för hållbar utveckling. 2004, s. 32).
Enligt skolverket kretsar hållbar utveckling även runt andra viktiga frågor som tex genusfrågor, jämställdhet, krig och fred, fattigdom och politisk makt i samhället (Skolverket, 2002, s. 20).
Myndigheten för skolutveckling säger såhär om hållbar utveckling. ”Hållbar utveckling handlar om frågor som rör värde, moral, mänskliga rättigheter, demokrati, delaktighet, jämställdhet, etnicitet, makt, samhälleliga intressekonflikter och vår relation till naturen (Hedefalk, föreläsning. 2011).
Författaren Johan Öhman skriver att hållbar utveckling handlar om att vi lever våra dagar så vi mår som bäst men att det inte får gå ut över kommande generationer. Hållbar utveckling är mer som en kompass som visar riktning mot något men inte själva målet mot det (Öhman, 2004. s. 13-15).
Hållbar utveckling handlar även om gemensamt ansvar och solidaritet mellan generationer, mellan kvinnor och män och mellan folkgrupper och länder."
(Betänkande av kommittén för utbildning för hållbar utveckling. 2004, s. 32).
Enligt skolverket kretsar hållbar utveckling även runt andra viktiga frågor som tex genusfrågor, jämställdhet, krig och fred, fattigdom och politisk makt i samhället (Skolverket, 2002, s. 20).
Myndigheten för skolutveckling säger såhär om hållbar utveckling. ”Hållbar utveckling handlar om frågor som rör värde, moral, mänskliga rättigheter, demokrati, delaktighet, jämställdhet, etnicitet, makt, samhälleliga intressekonflikter och vår relation till naturen (Hedefalk, föreläsning. 2011).
De tre dimensionerna
För att miljöundervisningen ska bli mer än bara miljöundervisning och faktiskt bli undervisning för hållbar utveckling krävs det att vi arbetar utifrån tre olika dimensioner.
Den första dimensionen är den ekologiska dimensionen och den handlar om miljön. Vi försöker i förskolan oavsett om vi är ute eller inne arbeta mycket med miljön. Vi lär barnen om naturen eftersom vi vet att det är en kunskap som de kommer ha användning för i framtiden. Vi lär även barnen att källsortera eftersom det är en sådan viktigt del i samhället. Vi arbetar så mycket som det går för att få våra förskolebarn att bli så bra samhällsmedlemmar som möjligt (Hedefalk, föreläsning. 2011).
Den andra dimensionen är den ekonomiska och ses ur en hushållande aspekt. Vi pedagoger på förskolan arbetar med att hålla i våra resurser oavsett om det är mänskliga eller materiella. Vi på förskolan anser att olika utbildningar är viktiga och därför vill vi kunna skicka iväg våra pedagoger på detta (ibid.).
I den sociala dimensionen arbetar vi pedagoger för att barnen ska skapa en förståelse om att vi människor är beroende av varandra samt att vi påverkar varandra. Vi arbetar även utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där barnen får lära sig att lyssna på varandra och att alla får delge sina åsikter och värderingar (ibid.).
Den första dimensionen är den ekologiska dimensionen och den handlar om miljön. Vi försöker i förskolan oavsett om vi är ute eller inne arbeta mycket med miljön. Vi lär barnen om naturen eftersom vi vet att det är en kunskap som de kommer ha användning för i framtiden. Vi lär även barnen att källsortera eftersom det är en sådan viktigt del i samhället. Vi arbetar så mycket som det går för att få våra förskolebarn att bli så bra samhällsmedlemmar som möjligt (Hedefalk, föreläsning. 2011).
Den andra dimensionen är den ekonomiska och ses ur en hushållande aspekt. Vi pedagoger på förskolan arbetar med att hålla i våra resurser oavsett om det är mänskliga eller materiella. Vi på förskolan anser att olika utbildningar är viktiga och därför vill vi kunna skicka iväg våra pedagoger på detta (ibid.).
I den sociala dimensionen arbetar vi pedagoger för att barnen ska skapa en förståelse om att vi människor är beroende av varandra samt att vi påverkar varandra. Vi arbetar även utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där barnen får lära sig att lyssna på varandra och att alla får delge sina åsikter och värderingar (ibid.).
Hur syns de tre dimensionerna i vårt projekt
I vårt projekt har vi som utgångspunkt att använda oss av de resurser som naturen erbjuder oss. Vi pedagoger på förskolan arbetar även aktivt genom att lyssna på barnen så de får en chans att förmedla sina tankar om naturen och skräpet som finns i naturen samt om vad som händer med skräpet i naturen.
Under vårt projekt med skräp försöker vi använda oss av naturen så mycket som möjligt och för att då kunna få ner våra kostnader på förskolan samt för att lära barnen hur de kan utnyttja olika resurser.
Vi har även jobbat mycket i grupp för att barnen ska lära sig samarbeta samt förstå att allt går lättare när vi hjälps åt. Under vårt projekt med Stig har vi försökt arbeta i en lugn utomhusmiljö där vi skapar lugn och ro för barnen.
Under vårt projekt med skräp försöker vi använda oss av naturen så mycket som möjligt och för att då kunna få ner våra kostnader på förskolan samt för att lära barnen hur de kan utnyttja olika resurser.
Vi har även jobbat mycket i grupp för att barnen ska lära sig samarbeta samt förstå att allt går lättare när vi hjälps åt. Under vårt projekt med Stig har vi försökt arbeta i en lugn utomhusmiljö där vi skapar lugn och ro för barnen.
Genus, jämlikhet och jämställdhet
Genus är något vi tänker på ofta i vår förskola. Vi jobbar för att barnen oavsett kön ska känna sig lika viktiga.
Jämställdhet handlar om samma villkor och förutsättningar mellan flickor och pojkar medan jämlikhet handlar om att det ska vara lika för alla oavsett vilka personer eller grupper det handlar om. Material som vi använder på förskolan visar på olika delar tex kön, kulturer, sexuell läggning, funktionsförmågor, åldrar och etnicitet (Hjälmeskog, föreläsning. 2011). Vi på förskolan anser att det är viktigt att barnen får använda kritiskt tänkande på alla de olika delarna.
Jämställdhet handlar om samma villkor och förutsättningar mellan flickor och pojkar medan jämlikhet handlar om att det ska vara lika för alla oavsett vilka personer eller grupper det handlar om. Material som vi använder på förskolan visar på olika delar tex kön, kulturer, sexuell läggning, funktionsförmågor, åldrar och etnicitet (Hjälmeskog, föreläsning. 2011). Vi på förskolan anser att det är viktigt att barnen får använda kritiskt tänkande på alla de olika delarna.
En person kan inte göra allt, men alla kan göra något.